‘Windcatchers’ are an effect of an investigation focusing on revealing the unseen patterns of natural forces.
The project consists of two paper structures that react to the wind. The first one is designed to crawl on the floor and the other is placed on a wall and looks like a tile. For the context, I have chosen one of Stockholm’s tube stations- Rådmansgatan, because of the strong airflow present on the platform. The pieces move when the train passes by.
Floor structure
The object has a rigid geometry which is in opposition to the organic forms it can become once pushed by the unseen air. Imagine it is the wind itself we see, in its material form.
Wall structure
It is camouflaged into space, as invisible as its living source-wind. When it blows, the structure comes out from the wall, transforming from two dimensions into three.
‘Windcatchers’ are interactive living objects in a public space, where people passing by can experience them. They are supposed to make us reflect upon what “we are insensitive, we are naturalized” * to — air.
* Petter Sloterdijk
“Vindfångare” är resultatet av en undersökning med fokus på att synliggöra de osynliga mönster som naturkrafter skapar.
Två pappersstrukturer reagerar på vinden. En av dessa är utformad för att kunna krypa på golvet, en annan smälter samman med kaklet på väggen. Sammanhanget för dessa är en av Stockholms tunnelbanestationer, Rådmansgatan, med anledning av det starka luftflödet som är närvarande på plattformen. Vindfångarna rör på sig när ett tåg som passerar för med sig vind och lämnar vind bakom sig.
Golvstruktur
Objektet har en styv geometri i kontrast till de organiska former som det kan bli omformat till med hjälp av vinden. Föreställ er att det är vinden själv vi ser, i materiell form.
Väggstruktur
Kamouflerad med rummet, osynlig precis som dess levande källa – vinden själv. När vinden blåser på strukturer sker en omvandling från två till tre dimensioner.
“Vindfångare” är interaktiva levande objekt placerade i en offentlig miljö, där alla de som passerar kan uppleva dem. De är tänkta att få oss att reflektera över att ”vi är okänsliga, vi är naturaliserade*”, till luft.
* Petter Sloterdijk
