Oh Tay,
I just overheard a conversation that wasn’t meant for me. ‘There’s a Swedish woman living here,’ my landlord said. ‘She looks like 25, but she is actually 34,’ which was followed by laughter, as if funny. ‘She doesn’t have a car so she walks and bikes everywhere. She is an artist and writer.’ ‘What is she doing here, in Tulsa of all places?’ ‘Do you know the band Hanson? She used to be a fan of Taylor Hanson. But she isn’t anymore, or she has grown up. And now she is writing about that.’
I just want to talk to you Taylor: how have you been all these years?
Johanna Stillman travels to Tulsa, Oklahoma to search for her first love, the singer Taylor Hanson. During her travels, she writes him letters. By alternating between writing and doing, she creates a story about performativity, obsession and life choices.
Åh Tay,
Jag råkade precis höra en konversation, som inte var menad för mig. “Det bor en svensk kvinna här”, sa min hyresvärd. “Hon ser ut som 25, men hon är faktiskt 34.” Sen skratt, som om det var roligt. “Hon har ingen bil utan går och cyklar överallt. Hon är konstnär och författare.” “Vad gör hon här, i Tulsa av alla ställen?” “Vet du vilka Hanson är? Hon var ett fan av Taylor Hanson. Men det är hon inte längre, eller hon är ju vuxen. Och nu skriver hon om det.”
Jag vill bara prata med dig Taylor: hur har du haft det under alla de här åren?
Johanna Stillman reser till Tulsa, Oklahoma för att leta efter sin första kärlek, sångaren Taylor Hanson. Under resan skriver hon brev till honom. Genom att växelvis skriva och göra skapar hon en berättelse om performativitet, besatthet och livsval.
