“Handling_1”, 2017
“Trembling”, 2017
“Reacting”, 2017
“Handling_2”, 2017
“Safe Place”, 2017
An object, the take-away cup, already filled with connotations and stories.
An object we know how to relate to and interact with, a quiet humble servant in our daily routine.
What happens when a known object doesn’t behave as expected?
What happens when that object doesn’t interact with us, humans, as we are used to?
There is a gap between the known object and the one in front of us.
Can this gap be the starting point for my narration to begin and what other stories will arise from there?
Ett objekt, take away-muggen, redan fyllt av tolkningar och berättelser.
Ett objekt vi vet hur vi ska relatera till och interagera med. En tyst och ödmjuk tjänare i vår dagliga rutin.
Vad händer när ett välkänt objekt inte beter sig som förväntat?
Vad händer när ett objekt inte relaterar till oss människor som vi är vana vid?
Det finns ett glapp mellan det välkända objektet och vad vi ser framför oss.
Kan detta glapp vara startpunkten för mitt berättande? Och vilka andra historier kommer dyka upp på vägen?
