Oh, the good old metro stations! No matter how much we change, how much our society changes, they all look pretty much the same.
We walk down the stairs, grab a coffee on the way, pass the gates, get to our platform and then we wait.
But what if? What if it wasn’t like that? What if we could decide not to rush down to the platform, but instead enjoy the few minutes we have, before being drawn back to our daily life, in a nice, entertaining environment? A place for everyone to enjoy, not just those who own a metro card.
After all, a station is still a public space, isn’t it?
Åh, de fina gamla tunnelbanestationerna! Hur mycket vi själva – eller hela samhället – än förändras, så ser de fortfarande ungefär likadana ut.
Vi går ner för trapporna, tar en kaffe på vägen, passerar spärrarna, tar oss ner till plattformen och väntar.
Men tänk om… Tänk om det inte var så. Tänk om vi kunde välja att inte skynda ner till plattformen, utan istället tillbringa de få minuter vi har på oss innan vi dras tillbaka in i vardagslunken i en trevlig, underhållande miljö. En plats som alla kan njuta av, inte bara de med ett SL-kort.
En station är ju trots allt ett offentligt rum, eller hur?