The built environment works as a constant manual for our bodies to relate to – it is the stage and the set for our everyday social dramas. What happens if the clarity of how to perceive or how to use a space becomes blurred?
As architects, we usually seek function, efficiency in usage, readability and clarity. In my degree project, I have instead embraced the vague, the skewed, the contradictory and the in-between. As a method of creating, I use chance and intuition. I find inspiration in the phenomena of drag where I discover that vague and undefined space can have a similar way of revealing normative truths as social constructions. Through initiating a dialogue between body and space, vagueness creates an awareness of the architecture that surrounds and shapes us. The vagueness in itself also allows for different interpretations, multiple ways to perceive and make use or not make use of space. Perhaps by seeing vagueness as an asset, it could contribute to a more diverse future architecture to live in and relate to.
Den byggda miljön fungerar som en ständig manual för våra kroppar att förhålla sig till – det är en scen för det sociala drama som utgör vår vardag. Vad händer då när arkitekturen blir otydlig, när det plötsligt blir oklart hur man ska förhålla sig till ett rum eller vad det ska användas till?
I planerandet och ritandet av arkitektur eftersträvas oftast funktion, effektivitet, läsbarhet och tydlighet. I det här projektet har jag tvärtom omfamnat det vaga, det skeva, det motsägelsefulla och det som är mittemellan. Som metod arbetar jag medvetet med slump och intuition. Jag hittar inspiration i fenomenet drag där jag upptäcker att det vaga i arkitektur på ett liknande sätt kan synliggöra och avslöja normativa sanningar som sociala konstruktioner. Genom att initiera en dialog mellan kropp och rum gör det vaga och odefinierade oss medvetna om arkitekturen som omger och formar oss. Det vaga öppnar också upp för olika tolkningar, fler möjliga sätt att uppfatta och använda eller inte använda arkitekturen på. Att se vaghet som en tillgång kan på så sätt bidra till en mer diversifierad framtida arkitektur att leva i och förhålla sig till.
