I wander- wonder? Wander, but the one thing generally leads to the other. An unconscious shift between movement and stillness. Gazing at windows. Not through them, at them; time passes differently, hands are kept busy. A pausing for effect. At the end of the day, the only thing notable about the time is the feeling of it having been lost. A short spell, and a thin film falls.
Silverte is misleading, being essentially a cup of hot water, so neither silver, nor tea. But a cup of hot water can contain properties more magical than the sum of its parts.
To stuff into a confined space, a space expanding the more mass is forced into it. Long, drawn out, strained, like a sieve, or a face. A dance, carried out of doors. The sound of air as created by air. Wrapped up, enveloped. Three-fold, four bodies. Hold that weight.
Music (Cast Movements: Bridge) by Kjell Fredrik Eriksson.
Jag vandrar – undrar? Vandrar, men det ena brukar leda till den andra. En omedveten förändring mellan rörelse och stillhet. Stirrar på fönster. Inte genom dem, på dem: tiden går annorlunda, händerna har fullt upp. En konstpaus. När allt kommer omkring är det enda som märks angående tiden känslan av att den har förlorats. Ett kort moment, och en tunn film faller.
Silverte är vilseledande, eftersom det i princip är en kopp varmt vatten, alltså varken silver eller te. Men en kopp varmt vatten kan innehålla egenskaper mer magiska än summan av dess delar.
Att stoppa ett trångt utrymme, ett utrymme som expanderas desto mer material som tvingas in i det. Lång, utdragen, ansträngd, som en sil eller ett ansikte. En dans, som bärs utomhus. Luftljudet som luften själv skapar. Inslagna, insvepta. Trefaldiga, fyra kroppar. Bär vikten.
Musiken (Cast Movements: Bridge) av Kjell Fredrik Eriksson.